Vackert: 1. Phoenix låt Lisztomania 2. Barnkören PS22’s tolkning av Lisztomania 3. Phoenix reaktion på inspelningen
Kören (som spelat in fler tolkningar av kända låtar) lägger ut klippet på nätet där Phoenix manager Simon White hittar det.
Istället för att be dom plocka bort klippet skickar han ett mail till körledaren:
Hi There. I’m one of Phoenix’s managers and just wanted to say how much we all loved the performance of Lisztomania. I wept within the first 30 seconds! It’s absolutely stunning, the arrangement is fantastic and the singing is just incredible.
The band and I were absolutely blown away – WOW!!!!
Nu har det gått några månader sedan jag sprang New York City Marathon och det är på tiden jag berättar vilken underbar upplevelse det var. Mitt tredje marathon, sämst tid men största minnet.
NYC Marathon har ungefär 42-44.000 deltagare och det fylls på fort. Om du bor utomlands finns det några olika sätt att komma med. 1. Kvala in (snabbare än 2.55 om du är man 18-39 och 3.10 om du är kvinna.). 2. Anmäl dig som ”välgörenhetslöpare”. Förutsätter att du donerar pengar till välgörande ändamål och ordnar sponsorer. 3. Köper resa via ackrediterad resebyrå, till exempel Springtime. Uppstyrd resa, ganska dyrt men praktiskt. 4. Lotteri. Anmäl dig i lotteriet. Fjärde året på raken du är med är du garanterad plats. Kostar $11 att vara med och ytterligare $265 om du vinner och får en plats. Men gör inte som jag: glömde anmäla mig tredje året och fick börja om (sen vann jag året därpå). Anmälan i drygt en vecka till – skynda skynda!
Från Stockholm Marathon i slutet på maj sprang jag totalt20 pass. Största delen av träningen blev cykelpendling (14 km enkel resa) till och från jobbet tre-fem dagar i veckan fram till början av oktober. Oerhört effektivt och tidseffektivt också.
Vi hyrde en lägenhet på 32:a gatan via Homeaway.com. Känns riskablare än att boka hotell eftersom sajten bara förmedlar kontakten – det ekonomiska och själva bokningen görs med privatpersonen bakom. Andras bedömning och känslan av mailkonversationen under bokningen fick avgöra. En annan bokning gav tydliga ”ugglor-i-mossen-vibbar”.
NY-marathonhelgen är speciell för ett event med över 40.000 löpare märks även i en stor stad (alltså inte bara själva loppet utan att det är något på gång i stan). 2009 sammanföll det samtidigt med Halloween vilket i sig är en stor grej.
Eftersom starten är på Staten Island söder om Manhattan är det tidig uppstigning som gäller. Jag tog tunnelbanan från Grand Central Station vid femtiden på morgonen och redan på gatan mötte jag hemvändare som gick runt efter hårt halloween-festande med smink, hår och utklädningskläder på sniskan. Att tränga sig fram mellan 3-400 utklädda människor som väntar på första morgontågen bort från New York uppblandat med enstaka löpare är också en syn som jag aldrig kommer glömma (tyvärr blev det inga bilder).
Alla löpare seedas till rätt startplats. Tyvärr hade min anmälningstid för marathon registrerats som en tid för halvmarathon vilket placerade mig i sista startfältet (av tre + elit) i sista startgrupp. Alltså med ungefär 42.000 löpare framför mig och några hundra bakom. Bredvid mig stor folk med gåstavar och magväskor, inte riktigt vad jag kunde identifiera mig med.
Vanligaste frågan: Är det på Manhattan då eller? Ja, målet är på Manhattan men 42 km är långt, till och med för en stor stad som New York. Starten är nere på Staten Island och sen springer man genom Brooklyn, Queens, Bronx och sen är målgången i Central Park på Manhattan. Det är en ganska flack bana jämfört med Stockholm men några långa höga broar och en lång avslutning när man springer söderut på Manhattan som stiger i 4-5 km.
Här är hela banan filmad:
Breda gator, många filer första milen. Mycket folk överallt. Poliser, barn, vuxna, funktionärer – alla glada, vinkar, hejar och hi-fivar. De olika stadsdelarna har väldigt olika invånare och det märks tydligt när man passerar. Inte riktigt samma drag i Williamsburg som i Bronx eller Manhattan.
Att komma i nedförsbacken nedför en bro (Willis Avenue Bridge) och springa in i Bronx till ljudet av Empire State of Mind på ashög volym, se en gospelkör till höger och Manhattan till vänster efter att i sju spikraka km sprungit uppför First Avenue på Manhattan och känna att man fortfarande håller ihop var en underbar känsla, oförglömlig.
Väldigt många löpare springer för något ändamål. Till exempel ”for the memory of my father Joe”, ”for the fight against cancer”, ”for my siblings leukemia” osv. Det gör på något sätt loppet till en viktig symbol. Personer anstränger sig, pressar sig och kämpar men gör det för att uppmärksamma, stödja eller med någon i åtanke.
Utsikten! Du ser mer av omgivningen när du är mitt i gatan än på en trottoar. Byggnader, människor, skyltar och människor. Det är en otroligt intensiv omgivning att smälta. Även om tunnelseendet blir tydligare och tydligare utmed loppet så är det väldigt mycket att ta in så en stor del av utmattningen efteråt kommer från det huvudet matats med.
Det är en lång uppförsbacke med ganska svag lutning utmed Central Park när man kommer norrifrån men det är rejält mycket folk och lite upploppskänsla eftersom man vet att man är nära målet. Men det är en stoooor park! När man väl svänger in i parken är det fortfarande några km kvar och skogen är så tät att man emellanåt inte ser en skymt av höghusen runt omkring. Orkar man så är det en underbar sträcka. Fortfarande mycket publik som hejar och har man mer kraft kvar än sin omgivning kan man kapa många sköna placeringar, det är många som är trötta.
Dagen före loppet gick vi igenom målområdet så jag visste hur det såg ut och kände igen mig när vi kom närmre. Och det var en otroligt skön känsla att känna igen sig och veta att nu är det nära. Stegen blir lätta, krafter finns det gott om och det går att njuta. Nästan euforiska känslor när man kommer ur sista rakan och ser målet framför sig. Det är uppförsbacke sista hundra metrarna också men med en läktare på varje sida, musik och speaker så är det bara damma på så mycket man orkar och det som snurrade i huvudet var ”jag klarade det!”.
Gick i mål på 3.40 på plats 7837 (av alla löpare), 6618 (av män) och 1277 (i åldersklassen). 43.660 gick i mål av 44.177 startande. Enligt New York Times hamnade jag på plats 7779.
Vill du göra som jag så anmäl dig till lotteriet. För årets lopp är sista anmälan 15 mars. Lycka till!
Trots många högskolepoäng i Färglära och exjobb i Färghantering saknar jag bra kunskaper i bildbehandling. Och med >25.000 lagrade digitalfoton tycker jag det är vettigt att kunna handgreppen för att göra bilderna bättre.
Pixelmator (cirka 450 kronor) är otroligt snyggt förpackad bildbehandling med tillräckligt med funktioner för hemanvändare och semiprofessionell bildbehandling och är byggt på en stomme av open source-projekt och OSX-funktioner. På sajten har de också lite korta tutorials för att komma igång men har man någon gång använt Photoshop känner man igen sig.
Det lilla jag testat av Buzz känns som en mix av Jaiku, Friendfeed, Twitter och Facebook. Dags att dra igång ett nytt race och lägga till kontakter – det är innehållet som gör tjänsten.
Första intrycket jag fått är bra: jag har alltid saknat kommentarer på Twitter (Jaiku-style) och då känns Buzz som ett steg i rätt riktning.
Att Buzz dessutom supportar realtidsuppdateringar via pubsubhubbub gör det också spännande då flöden borde uppdateras snabbt och från många olika källor.
Det ska dyka upp i Gmail men än så länge har jag bara tillgång via buzz.google.com via mobilen (aah – ett webbgränssnitt!!). Än så länge stöds inte Google Apps-konton men jag finns på perkovich@gmail.com så länge.
Det känns inte som iphone har fått den uppmärksamhet den förtjänar som digital bok. Synd, för jag tycker det fungerar bra.
Mest läser jag på t-banan och i sängen. Hellre pocket än inbundet. Några egenskaper jag verkligen gillar med att läsa i telefonen är: - Den är alltid med - Det räcker med en hand (också att bläddra med) - Du slipper tänka på bokmärket (eller hundörat) - Fungerar utmärkt i mörkret - Stort utbud av böcker - Du kan börja med en, fortsätta med en annan och avsluta med en tredje på samma resa utan att bära mer för det - Jag gillar trots allt radlängden. Det är vilsamt för ögat med en liten yta. - I en trång tbana är det betydligt enklare att läsa i telefonen än i en bok
Jag säger inte att det är bättre än analoga bokformatet men det kompletterar väldigt bra.
En trolig utveckling är att man kan läsa andras anteckningar i marginalerna: crowd sourcing. Det skulle tillföra något alldeles unikt.
Oh – one more thing – eboken kan twittra!
Prova läsa något med Kindle eller Stanza som du laddar ner gratis i Appstore. Med Stanza finns flera bibliotek med gratis böcker, till exempel Cory Doctorows Little Brother. Orkar du bara göra ett kort försök tycker jag du ska läsa förordet, det är tänkvärt.
Två bra grejer med att bygga surdegskartan.se: 1. Jag har nytta av sajten. 2. Jag fattar vad man kan göra med det som finns färdigt på nätet.
Hittills har jag lagt ner sju-åtta timmar och 99 kronor. Tack vare främst bloggen Söderfamiljen som hade ett inlägg blev det långt mycket mer trafik än vad jag hoppats på:
En blandning av open source (Wordpress och alla pluginer), API (Google Maps) och ”Software as a service” (Disqus, Feedburner och Analytics). Bara ”för att” tänkte jag lägga allt på ett CDN också för att kunna klara ”oändlig” trafikmängd bara för att det är så enkelt men jag gör inte det ännu.
33 bagerier and counting just nu, följ enklast uppdateringarna via RSS eller Twitter.
När jag fick några uppskattande kommentarer på en karta jag gjort med några schyssta bagerier utmärkta i Google Maps fick jag idén att göra kartan lite bättre: kanske någon mer än jag har användning av den. Ted hade inte tid så jag fick göra det själv
Jag har hittills lagt ned 6.5 timmar på att bygga tjänsten inklusive att köpa domännamn, dra igång ett webbhotellskonto, skriva in och sammanställa informationen. Då är det ändå en fungerande tjänst med admingränssnitt med kartintegration, sök, betygsättning, kommentarer och reactions (med FB/Twitter-inloggning), kontaktformulär, epost-utskick med mer. Jag har inte kodat någonting. Inte en enda rad kod har jag kodat, ändrat eller lagt till! Och jag är inte ens snabb.
Senaste kommentarerna