Jag tycker själv att det var lite bökigt att använda webbsajten i telefonen när man är på väg och funderade på hur det kunde göras enklare. Samtidigt såg jag att Fredrik Davidsson (@fdqps) höll på att labba med olika twitter-botar (till exempel @bracitat). Några mail och tweets senare är en fungerande lösning på plats.
En WordPress-plugin från Fredrik (Geo Query? – snart mer info i Teknograd-bloggen) kopplar ihop koordinater i WP-databasen (som används av pluginen Geo Mashup) och boten som i sin tur kommunicerar med Twitter.
Lösningen är enkel och genialisk och går att utveckla på hur många sätt som helst. Istället för att aktivt behöva söka information kan man presentera ett svar baserat på position och behov rakt ner i näven. Nu råkar det vara bröd och bagerier men tänk nyheter, annonser, lokal information, erbjudanden, produkter osv.
Nu kan jag inte längre säga att Surdegskartan är gjord utan att jag skrivit en enda rad kod. Även om Fredrik gjort allt kodande så fanns inte den här funktionen färdig att ladda ner (ännu). Å andra sidan är sajten inte längre bara en “vanlig” sida utan nu är det mer service och tjänst med “cutting edge”-funktioner. Och den här sortens tjänster kommer vi bara se mer och mer av så det kommer bli enklare och enklare att använda.
Jag har länge velat visualisera trafiken på olika sajter och ville göra någonting som inte är “datorskärm” för det finns redan. Istället ville jag göra något som kunde ta lite plats och synas i vanlig redaktionsmiljö och som på ett enkelt sätt visade relevanta siffror och trender. Tack vare David Hall (@moonhouse) så fick vi under Bonnier Hack Day ihop den här lådan:
som också vann “tröstpriset” (eller “hederspriset”?!).
Den är ansluten till el och internet (ethernet med dhcp) och går själv och hämtar RSS-feeder (från Linkpulse som är ett mätsystem) som den parsar och visar. Förutom själva siffran (antal klick senaste 15 minuter) så visar den också en trafiktrend (jämförelsen med tidigare siffra) upp eller ned. Dessutom kan man med ett vred välja vilken sajt (feed) den ska visa, den hanterar i dagsläget fyra olika varav en är totalen för alla sajter.
Tyvärr var det leveransproblem så det blev bara fyra av sex siffror som kunde monteras i tid till Hack Day. Siffrorna är LED-skyltar som levereras som byggsatser och Erik Thomasson (TV4/Ericsson) gjorde en fin löd-insats när tiden var knapp. Själva lådan är byggd i tre mm akrylplats monterad och borrad på plats.
Skyltarna är kopplade till en Arduino och David har skrivit all kod och kopplat elektroniken. För att styra och addressera displayerna behövdes lite anpassning och ifall det är någon annan som vill göra något liknande tänkte vi bidra med källkoden (alldeles snart).
Vi kommer färdigställa det här när sista delarna levererats.
Affärsmodellen för “den röda lådan” är enkel – vi säljer den. Hör av dig om du vill ha en egen.
Tack för kul samarbete och en kanoninsats @moonhouse!
“Vi kanske skulle testa det där YQL?” – sa Marcus Lindén (@mackielinden) några minuter in i Bonnier Hack Day i torsdags. Det var ungefär så mycket vi hade förberett oss och YQL – Yahoo Query Language – hade Chris Thorpe kort passerat i sin presentation någon timme tidigare.
Konceptet “alla Play-tjänster på samma ställe” hade vi bestämt oss för liksom namnet Repr.is (som Thomas Strindberg @thompabompa myntade för något år sedan och som jag köpte i höstas) men det var ungefär allt vi förberett. Men en stund senare vred Marcus på datorn och visade att han med en YQL-fråga fått ut hela A-Ö-listningen från SVTPlay som en RSS (eller JSON funkade också). För det var en annan sak vi konstaterade: Play-tjänster har inga API:er. Med hjälp av Yahoo Pipes byggde vi ihop flöden så att vi fick ut listor med alla resurser färdigsorterade och sen presenterade vi allt med WordPress.
Vi pratade också om alternativa sätt och vi gjorde ett sök med Google Site Search som såg ut såhär:
som fungerade men det kändes inte tillräckligt utmanande och det var också för mycket reklam i träffarna (ja, det går att betala för att få bort).
Det var kul, lärorikt och utmanande. Extra roligt att vi hann sy ihop delarna så att det finns något att titta på. Nu får vi se vad nästa steg blir.
Nämde jag att vi fick en finalplats av juryn för projektet? Tack Marcus för en grym insats och bra samarbete!
Tjugofyra timmar går fort når man har roligt! Det var imponerande resultat som presenterades på “slutredovisningen” av Bonnier Hack Day även om det är vägen dit som räknas. Och vägen dit var mycket lärorik och inspirerande. För egen del grottade jag med Marcus Lindéns (@mackielinden) hjälp ner mig ordentligt i YQL och Pipes och även lite regex och med David Hall (@moonhouse) blev det en resa med elektronik och borrmaskin (men jag snappade inte upp någon Arduino-programmering).
Det som jag inte hann med ångrar jag nu efteråt: att hinna prata och hälsa på alla andra som var där. Trots att det var så många nya intressanta människor runt omkring hann jag knappt lära känna dom eller få reda på vad de bygger eller vad de lär sig. Det önskar jag verkligen att jag hade lagt mer tid på. Jag hoppas vi ses igen framöver.
Hela evenemanget flöt på otroligt bra och vi var bortskämda med god mat och support hela vägen. Bra arrangerat av Paulina (@pauspling)!
Jag håller på att samla ihop länkar till alla projekt så jag hoppas ni får ta del av så många som möjligt. Återkommer om det…
För bilder och annat sök efter hashtaggen #bonnierhackday, evenemanget har lämnat många spår. Jag räknar med att det blir en uppföljning!
Vackert:
1. Phoenix låt Lisztomania
2. Barnkören PS22‘s tolkning av Lisztomania
3. Phoenix reaktion på inspelningen
Kören (som spelat in fler tolkningar av kända låtar) lägger ut klippet på nätet där Phoenix manager Simon White hittar det.
Istället för att be dom plocka bort klippet skickar han ett mail till körledaren:
Hi There. I’m one of Phoenix’s managers and just wanted to say how much we all loved the performance of Lisztomania. I wept within the first 30 seconds! It’s absolutely stunning, the arrangement is fantastic and the singing is just incredible.
The band and I were absolutely blown away – WOW!!!!
Nu har det gått några månader sedan jag sprang New York City Marathon och det är på tiden jag berättar vilken underbar upplevelse det var. Mitt tredje marathon, sämst tid men största minnet.
NYC Marathon har ungefär 42-44.000 deltagare och det fylls på fort. Om du bor utomlands finns det några olika sätt att komma med.
1. Kvala in (snabbare än 2.55 om du är man 18-39 och 3.10 om du är kvinna.).
2. Anmäl dig som “välgörenhetslöpare”. Förutsätter att du donerar pengar till välgörande ändamål och ordnar sponsorer.
3. Köper resa via ackrediterad resebyrå, till exempel Springtime. Uppstyrd resa, ganska dyrt men praktiskt.
4. Lotteri. Anmäl dig i lotteriet. Fjärde året på raken du är med är du garanterad plats. Kostar $11 att vara med och ytterligare $265 om du vinner och får en plats. Men gör inte som jag: glömde anmäla mig tredje året och fick börja om (sen vann jag året därpå). Anmälan i drygt en vecka till – skynda skynda!
Från Stockholm Marathon i slutet på maj sprang jag totalt20 pass. Största delen av träningen blev cykelpendling (14 km enkel resa) till och från jobbet tre-fem dagar i veckan fram till början av oktober. Oerhört effektivt och tidseffektivt också.
Vi hyrde en lägenhet på 32:a gatan via Homeaway.com. Känns riskablare än att boka hotell eftersom sajten bara förmedlar kontakten – det ekonomiska och själva bokningen görs med privatpersonen bakom. Andras bedömning och känslan av mailkonversationen under bokningen fick avgöra. En annan bokning gav tydliga “ugglor-i-mossen-vibbar”.
NY-marathonhelgen är speciell för ett event med över 40.000 löpare märks även i en stor stad (alltså inte bara själva loppet utan att det är något på gång i stan). 2009 sammanföll det samtidigt med Halloween vilket i sig är en stor grej.
Eftersom starten är på Staten Island söder om Manhattan är det tidig uppstigning som gäller. Jag tog tunnelbanan från Grand Central Station vid femtiden på morgonen och redan på gatan mötte jag hemvändare som gick runt efter hårt halloween-festande med smink, hår och utklädningskläder på sniskan. Att tränga sig fram mellan 3-400 utklädda människor som väntar på första morgontågen bort från New York uppblandat med enstaka löpare är också en syn som jag aldrig kommer glömma (tyvärr blev det inga bilder).
Alla löpare seedas till rätt startplats. Tyvärr hade min anmälningstid för marathon registrerats som en tid för halvmarathon vilket placerade mig i sista startfältet (av tre + elit) i sista startgrupp. Alltså med ungefär 42.000 löpare framför mig och några hundra bakom. Bredvid mig stor folk med gåstavar och magväskor, inte riktigt vad jag kunde identifiera mig med.
Vanligaste frågan: Är det på Manhattan då eller? Ja, målet är på Manhattan men 42 km är långt, till och med för en stor stad som New York. Starten är nere på Staten Island och sen springer man genom Brooklyn, Queens, Bronx och sen är målgången i Central Park på Manhattan. Det är en ganska flack bana jämfört med Stockholm men några långa höga broar och en lång avslutning när man springer söderut på Manhattan som stiger i 4-5 km.
Här är hela banan filmad:
Breda gator, många filer första milen. Mycket folk överallt. Poliser, barn, vuxna, funktionärer – alla glada, vinkar, hejar och hi-fivar. De olika stadsdelarna har väldigt olika invånare och det märks tydligt när man passerar. Inte riktigt samma drag i Williamsburg som i Bronx eller Manhattan.
Att komma i nedförsbacken nedför en bro (Willis Avenue Bridge) och springa in i Bronx till ljudet av Empire State of Mind på ashög volym, se en gospelkör till höger och Manhattan till vänster efter att i sju spikraka km sprungit uppför First Avenue på Manhattan och känna att man fortfarande håller ihop var en underbar känsla, oförglömlig.
Väldigt många löpare springer för något ändamål. Till exempel “for the memory of my father Joe”, “for the fight against cancer”, “for my siblings leukemia” osv. Det gör på något sätt loppet till en viktig symbol. Personer anstränger sig, pressar sig och kämpar men gör det för att uppmärksamma, stödja eller med någon i åtanke.
Utsikten! Du ser mer av omgivningen när du är mitt i gatan än på en trottoar. Byggnader, människor, skyltar och människor. Det är en otroligt intensiv omgivning att smälta. Även om tunnelseendet blir tydligare och tydligare utmed loppet så är det väldigt mycket att ta in så en stor del av utmattningen efteråt kommer från det huvudet matats med.
Det är en lång uppförsbacke med ganska svag lutning utmed Central Park när man kommer norrifrån men det är rejält mycket folk och lite upploppskänsla eftersom man vet att man är nära målet. Men det är en stoooor park! När man väl svänger in i parken är det fortfarande några km kvar och skogen är så tät att man emellanåt inte ser en skymt av höghusen runt omkring. Orkar man så är det en underbar sträcka. Fortfarande mycket publik som hejar och har man mer kraft kvar än sin omgivning kan man kapa många sköna placeringar, det är många som är trötta.
Dagen före loppet gick vi igenom målområdet så jag visste hur det såg ut och kände igen mig när vi kom närmre. Och det var en otroligt skön känsla att känna igen sig och veta att nu är det nära. Stegen blir lätta, krafter finns det gott om och det går att njuta. Nästan euforiska känslor när man kommer ur sista rakan och ser målet framför sig. Det är uppförsbacke sista hundra metrarna också men med en läktare på varje sida, musik och speaker så är det bara damma på så mycket man orkar och det som snurrade i huvudet var “jag klarade det!”.
Gick i mål på 3.40 på plats 7837 (av alla löpare), 6618 (av män) och 1277 (i åldersklassen). 43.660 gick i mål av 44.177 startande. Enligt New York Times hamnade jag på plats 7779.
Vill du göra som jag så anmäl dig till lotteriet. För årets lopp är sista anmälan 15 mars. Lycka till!
