Om texttv i iPhone är ett exempel på gammal kanal i nytt format så är Google Books med tidskrifter ett exempel på gammalt format i ny kanal.
Via The New York Observer hittar jag att Google har förutom böcker också börjat scanna in tidskrifter. Det finns redan nu ett ganska brett men fattigt sortiment tidningar från senaste seklet upp till för något år sedan. Titlar som till exempel American Cowboy, Bicycling, CIO, Guitar World, Mens Health, Runners World och Life. Allt innehåll är scannat, ocr:at, indexerat och sökbart. Du kan bläddra bland omslag, söka i innehållet, kolla innehållsförteckningar, se tumnagelbilder eller klicka på taggmoln.
Jag tycker tjänsten innehåller flera “killer applications”, till exempel:
Överhuvudtaget känns det som de gör väldigt mycket med all den metadata som finns i tidningen men som är svår att ta till sig via vanlig bläddring.
Intäkter? I bläddringsläget till vänster om sidorna ligger Adsense-annonser. Det intressanta är att de förändras beroende på vilken sida du tittar på. Den är alltså kontextstyrd till den gamla inskannade papperssidan! Två exempel ur en gammal Life-tidning (klicka för förstoring i nytt fönster):
Dessutom finns det “Prenumerera”-länkar vid varje titel så att du kan teckna dig för en prenumeration för tidningen.
Jämfört med andra pdf-bläddrare eller “epapper-i-dator”-läsare så är Google Books en enorm utveckling framåt. Läsandet blir mycket mer surfaktigt och via sök kan man hitta fram på ett annat sätt. Däremot skulle tjänsten kunna bli mycket snyggare än vad den är idag. Och innehållet känns inte särskilt läsvänlig så som det presenteras idag.
Som läsarservice och som komplement till den egna tidningen skulle jag vilja erbjuda det här arkivet som en tjänst.
Innehåller inga svenska titlar ännu. Gissar att det kommer en upphovsrättsdebatt även om det här innehållet.
Testa tjänsten här.
Jag gissar att det kommer ett API framöver så att man kan bygga tjänster för tidningsläsning ovanpå deras arkiv?
En digitaliserad analog long tail. Det är självklart att någon skulle göra det förr eller senare och jag är inte förvånad över att det blev Google. Igen.